Melodifestivalen 2011 – En fest från start till mål

Vårens Melodifestival var en fest från start till mål för mig och mina polare. Den glädjen och gemenskapen vi hade där kommer jag aldrig att glömma. Sen att det ibland glömdes bort att det var tävling, ja, det är sånt som händer:)
Som när jag fick en halvtimme ledigt, några timmar före deltävlingen i Göteborg. Jag tänkte att jag skulle vila lite, så jag lade mig på sängen och slöt ögonen. Vaknade sedan, betydligt senare än jag tänkt, av att det bankades hårdare än hårt på dörren. Det blev bråttom till Scandinavium. Jättebråttom. Men jag hann precis med smink och ombyte och den obligatoriska ”ringen”. Ni vet en sån där ring man bildar med sina polare med händerna på varandras. Ja, har man sysslat med nån form av bollsport så vet man.

På efterfesten i Sundsvall råkade jag skicka iväg korken från champagneflaskan på nån kamera. Den var visst värd 80 000, sa de till mig. Den gick sönder. Aj, då.

Foto: Karin Törnblom

Festade som den glada finalist jag precis blivit. Festade så att Peter Thhhhhhörn och Rickard Engfors förklarade för mig att det är nog bäst att du går och lägger dig. Jag skulle precis gå in på mitt rum när jag ångrade mig. Jag ville lite till. Så när jag glider ur hissen på väg mot festen igen så har pressen precis blivit ombedd att lämna festlokalen. Det funkar tydligen så. De får vara med till ett visst klockslag, eller de får nog inte filma mer då iaf. Äh, jag vet inte riktigt reglerna. Skitsaksamma. Det jag vet är att när jag vandrade från hissen på väg till festen igen så stod Helena Trus och Tobbe Ek från Aftonbladet där och summerade kvällen. Perfekt läge för ett gästspel, tänkte väl jag. Nä, jag tänkte nog faktiskt inte alls faktiskt. Ja, det märker ni nog. Jag bjuder på den.

Finalen då? Jo, det hände grejer där också. När Oh my God! var framförd som tredje bidrag, så drog grabbarna till logen. Jag blev dirigerad till Green Room, som det så snitsigt heter. Upptäckte där jag satt att jag inte hade nåt snus. Fan, sju låtar kvar och inget snus. Jag frågade snällt om lov för att gå till logen och hämta en dosa. Logen som grabbarna dragit till, ni vet. Det fick jag. Där var det fest. Jag fastnade. Hade ingen tanke på att det pågick en tävling där ute. I Globen. 3,7 miljoner människor som satt framför TV-apparaterna. Jag hade ju kul där jag satt med mitt gäng. Min familj. Så när Eric Saade, ni vet han med en handske på ena handen, höll på att avsluta sitt nummer, då satt jag på en helt annan plats än var produktionen hade tänkt. Det var en tom plats i mitten av Brolle jr och Sara Varga i Green Room. Denna stund är tack vare Mattias Wachtmeister förevigad. Han filmade nämligen. I logen. Skäms nu när jag tänker på det. De fick hämta mig liksom. Respektlöst och dåligt. Får bli en läxa till nästa års spektakel. Men fan va kul vi hade det. Som sagt, fest från start till mål.

Nästan så att man funderar på att sluta snusa efter att ha sett den här filmen. Nästan.

En gång Stökgubbe…

2 Comments

  • Millis
    24 november, 2011 - 07:20 | Permalink

    Hahahahaha!
    Underbart!

  • 25 november, 2011 - 05:57 | Permalink

    galet, blir så jäkla sinnes-glad av dina kreationer!

  • Kommentera

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

    *

    Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>